tisdag 9 april 2013

The Iron Fey - Julie Kagawa (serierecension)

Ibland är det så mycket lättare med att recensera hela serier istället för varje enskild bok, och eftersom de tre första böckerna följer Meghan så kommer denna recension att handla om dem. Järnriddaren får en egen senare!


The Iron Fey av Julie Kagawa - the swedish version




Jag har hittills läst alla böckerna av Julie Kagawa (överraskande?) på engelska, men nu när alla böckerna i Iron Fey serien har kommit ut, bestämde jag mig för att läsa om dem! Och nu har jag blivit påmind om hur underbara dessa böcker är!


Det som är så unikt med Kagawas böcker är hur hon får gamla saker att bli nya. I serien så använder hon gamla faeris legender från världen runt och sedan skapat sin egen version av dessa varelser: järnalverna - den teknologiska och moderna tidens legender, resultatet av människors önskningar och drömmar idag. 
"Alverna lever än. De som tillägnas sånger, ballader och berättelser dör aldrig. Tro, tillbedjan, fantasi... Vi föddes ur de dödligas drömmar och rädslor, och så länge vi blir ihågkomna kommer vi att existera."
Böckerna handlar om Meghan Chase, som är till hälften alv och till hälften människa, och hennes äventyr i landet Aldrig. Oftast är hon tillsammans med katten Grimalkin, den kända Robin Goodfellow aka Puck (känd från En Midsommarnattsdröm av William Shakespeare) och Ash, prins av de Osaligas Hov. De utgör en väldigt udda grupp med personligheter som hela tiden lockar till skratt och tårar, men för det mesta skratt.

Av dessa fyra så är Puck och Grimalkin mina absoluta favoriter! Puck för att han hela tiden driver dem andra till vansinne med sina skämtsamma kommentarer, och Grimalkin med sin härliga kattpersonlighet. Repliken "jag är en katt" har nog aldrig varit så rolig som när han säger den! 



Järnkonungen (eng. The Iron King)
Även om jag tycker att början är lite långsam så har första boken en otroligt bra berättelse. Jag gillar att Meghan har ett tydligt syfte när hon beger sin in i landet Aldrig och inte avviker från den vägen. Det var riktigt spännande att redan från början få en inblick bland alvhoven (mest Sommarhovet) för det ger en förståelse när man i andra boken får se Vinterhovet istället, och i tredje boken då man får en närmare inblick i Järnhovet. 




Järnprinsessan (eng. The Iron Daughter)
Här har vi en bok som lider av andra-boken-syndromet, det är en relativt vanligt tillstånd inom YA-böcker, speciellt paranormal romance. Oftast är det en total nedgång av en huvudkaraktärens personlighet, men som tur är gäller det typ bara de hundra första sidorna i just den här boken. För sedan så tar handlingen fart och det blir twist på twist. Förutsägbarheten är väldigt låg oavsett bok i serien - vilket är något jag bara avgudar med dem! 
Men trots boken början, så slutade det med att jag ändå älskade den! Kagawa kan skriva en spännande bok trots vissa dåliga avsnitt, men dessa överskyggas av alla andra fantastiska händelser. 




Järndrottningen (eng. The Iron Queen)
Tredje och sista boken i originalserien, men sista boken som man får följa Meghans PoV. Av alla böckerna så var denna min absoluta favorit! Den var spännande, rolig och utvecklande med ett slut som får en att vilja riva ner hus med sina bara händer. 
När man har läst böckerna direkt på rad så kan man verkligen se vilken utveckling vissa karaktärer har. Man lär känna dem på ett sätt i första boken, men det förändras långsamt under de sista böckerna tills deras forna jag:n hamnar i skuggan. 




Om ni fortfarande inte har plockat upp dessa böcker, så uppmanar jag er verkligen att göra det! 

4 kommentarer:

  1. Efter jag är klar med den boken jag läser nu ska jag (jag lovar att jag faktiskt ska) börja den här serien! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha, det är ju bra! Hoppas bara att du gillar dem! :D

      Radera
  2. Jag är lite nyfiken på den här serien, får nog ta och läsa den :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle vara jättekul att se vad du tycker om dem! Hoppas du börjar läsa dem snart. C:

      Radera