The Iron Traitor

The Iron Traitor av Julie Kagawa
Serie: The Iron Fey: Call of the Forgotten #2
Sidantal: 304
Utgiven: 2013
Språk: Engelska
Betyg: 4/5 stjärnor

Obs! Se upp för spoilers från tidigare delar i serien!

Det var ett tag sedan jag läste The Lost Prince, men efter lite snabb läsning på nätet kom jag ihåg de viktiga delarna och då kastade jag mig över The Iron Traitor.

Efter mötet med The Forgotten återvänder Ethan och Kenzie till den normala världen. Men lugnet varar inte länge. Kierran har försvunnit och återigen återvänder Ethan till Nevernever i jakt på sin systerson.

Det är aldrig fel att åter läsa om Nevernever och äventyren som upplevs där, men nu börjar det bli allt mer blodigt allvar. The Forgotten blir allt mer av ett hot och det börjar bli tydligt vilka karaktärer som kämpar på vilka sidor - vilket krossar mitt hjärta (ni som har läst vet säkert vilken del av boken jag menar).

Jag trodde under ungefär halva boken att den skulle bli väldigt meh-ig. Spänningen var inte på topp och för det mesta kändes som om alla karaktärer sprang runt i cirklar i jakten på Kierran. Avtal gjordes hit och dit, och det var en del drama under mitten av handlingen. Men det ändrades! Slutet av boken var det bästa under hela läsningen - fast på bästa möjliga sättet!

Vad jag också gillade mycket under läsningen var karaktärerna, speciellt Ethan, Kenzie och Kierran som boken egentligen handlar om. Visserligen är den skriven från Ethans PoV, men ändå får de andra också mycket utrymme i berättelsen. Av dem tre tycker jag bäst om Kenzie och Kierran på grund av jag fastnade mer för deras berättelser.

The Iron Traitor är en uppföljare som jag har lite blandade känslor men den avslutades på ett förstklassigt sätt. Det gör att jag ser fram emot nästa (och sista) boken i serien med mycket mer entusiasm.

Det bästa med boken: slutet och karaktärerna.
Vad jag blev besviken på: början.

Varför jag rekommenderar den här boken: för att Kagawa kan bygga ett crescendo i sina berättelser och bara det gör den värd att läsa.

Andra delar i serien:
1. The Lost Prince
2. The Iron Traitor
3. The Iron Warrior

Järnriddaren - Julie Kagawa

Järnriddaren (The Iron Fey #4) av Julie Kagawa
eng. The Iron Knight (The Iron Fey #4)
Goodreads

Genre: paranormal romance, fantasy, YA
Sidantal: 397
År: 2012

Tack till Harlequin för recensionsexemplaret! 

Handling
För den kalla alvprinsen Ash var kärlek enbart en svaghet som drabbade människor och dårar. Den han själv en gång älskat hade gått en hemsk död till mötes vilket utplånade de få varmare känslor han ändå haft. Det var i alla fall vad han trodde ... tills Meghan Chase, en halvt mänsklig alv, raserade hans murar. Han gav henne ett löfte om att vara hennes riddare, men när alla övernaturliga varelser höll på att förintas av Järnriket lösgjorde hon sig från deras band för att rädda hans liv. Meghan är nu Järndrottningen, härskare över en värld där inga Vinteralver kan överleva.

Tillsammans med sin ärkefiende och före detta vän Sommarhovets upptågsmakare, Puck och den irriterande katten Grimalkin, ger sig Ash iväg för att finna ett sätt att infria sitt löfte till Meghan.

För att kunna överleva i Järnriket måste han ha en själ, men de prövningar han behöver genomgå för att få den känns omöjliga. Och under resans gång får han veta något som förändrar allt.

Bedömning & Tankar
(Obs! Boken innehåller stora spoiler från seriens handlingen. Läs på egen risk!)

Då har till slut kommit till fjärde och sista boken i Iron Fey serien, Järnriddaren, även känd som Ash's bok.

I jämförelse med de tidigare böckerna som handlade om Meghan och hennes resa i felandet Aldrig, så har Järnriddaren en något mörkare stämning. Man kan känna alla de känslor Ash har inom sig, och eftersom de inte är de ljusaste så reflekterar boken Ash personlighet väldigt bra. Det är helt otroligt vilken karaktärsutveckling Ash har gått igenom från första boken, helt klart en av de bästa jag har läst!

Trots att det är som Puck som för evig kommer att ha min kärlek, så gillar jag Ash väldigt mycket. Han är den typen av person som värdesätter det han bryr sig om (även om det kanske inte kan verka så i vissa sammanhang.) Och med tanke på hans bakgrund kan Ash ibland gå till extrema längder för att se till att de personer nära honom är säkra och mår bra. För det mesta gäller detta Meghan, men även Ariella och Puck kan räkna med Ashs stöd när det behövs.

Att få läsa om resan Ash som gör i boken var verkligen något av sitt eget slag. Jag har aldrig tidigare läst något liknande! Den handlar inte bara om att Ash & Co måste resa till världens slut, han måste även genomgå en personlig resa där han konfronterar sitt förflutna, sin nutid och sin framtid. Det är sällan man får lära känna en karaktär på det djupet, och bara det gör boken i mina ögon till något verkligt unikt.

Om ni ännu inte har läst Järnriddaren (eller Iron Fey serien för den delen) ännu, så borde ni verkligen göra det! Inte minst bara för att få läsa om det underbara landet Aldrig och möta alla de underbara karaktärer Kagawa har skapat.

En liten extra tanke: Undrar när Kagawa kommer skriva Puck's bok? För hur ska man kunde överleva livet utan ett sådant mästerverk?

Favoritkaraktär: Ash (men jag vill säga Puck egentligen...)
Bästa del/scen: visionen

Citat
"Jag kommer att slå ihjäl dig en vacker dag," sa jag när vi skydnade efter Grimalkin tillbaka in i sumpmarkerna. Det var inget tomt hot.
Puck skrattde bara. "Visst. Du och alla andra, prinsen. Välkommen i klubben."

Och sedan ett till citat som jag inte kunde hitta i boken igen, så det får bli på engelska: 
“You realize you've been duped by a fish," I said, watching the catfish grin at me before slipping into the dark waters, lost from view. Puck shrugged.
"Hey, it was going to name one of its grandfish after me," he said, tossing the line into the water again. "That's one of my rules, you know. I refuse to eat anything that names its kid after me.” 

Andra delar i serien:

1. Järnkonungen (eng. The Iron King)

1.5. Winter's Passage

2. Järnprinsessan (eng. The Iron Daugther)

3. Järndrottningen (eng. The Iron Queen

3.5. Summer's Crossing

4. Järnriddaren (eng. The Iron Knight)

4.5. Iron's Prophecy

The Iron Fey - Julie Kagawa (serierecension)

Ibland är det så mycket lättare med att recensera hela serier istället för varje enskild bok, och eftersom de tre första böckerna följer Meghan så kommer denna recension att handla om dem. Järnriddaren får en egen senare!

The Iron Fey av Julie Kagawa - the swedish version

Jag har hittills läst alla böckerna av Julie Kagawa (överraskande?) på engelska, men nu när alla böckerna i Iron Fey serien har kommit ut, bestämde jag mig för att läsa om dem! Och nu har jag blivit påmind om hur underbara dessa böcker är!

Det som är så unikt med Kagawas böcker är hur hon får gamla saker att bli nya. I serien så använder hon gamla faeris legender från världen runt och sedan skapat sin egen version av dessa varelser: järnalverna - den teknologiska och moderna tidens legender, resultatet av människors önskningar och drömmar idag. 

"Alverna lever än. De som tillägnas sånger, ballader och berättelser dör aldrig. Tro, tillbedjan, fantasi... Vi föddes ur de dödligas drömmar och rädslor, och så länge vi blir ihågkomna kommer vi att existera."

Böckerna handlar om Meghan Chase, som är till hälften alv och till hälften människa, och hennes äventyr i landet Aldrig. Oftast är hon tillsammans med katten Grimalkin, den kända Robin Goodfellow aka Puck (känd från En Midsommarnattsdröm av William Shakespeare) och Ash, prins av de Osaligas Hov. De utgör en väldigt udda grupp med personligheter som hela tiden lockar till skratt och tårar, men för det mesta skratt.

Av dessa fyra så är Puck och Grimalkin mina absoluta favoriter! Puck för att han hela tiden driver dem andra till vansinne med sina skämtsamma kommentarer, och Grimalkin med sin härliga kattpersonlighet. Repliken "jag är en katt" har nog aldrig varit så rolig som när han säger den! 

Järnkonungen (eng. The Iron King)

Även om jag tycker att början är lite långsam så har första boken en otroligt bra berättelse. Jag gillar att Meghan har ett tydligt syfte när hon beger sin in i landet Aldrig och inte avviker från den vägen. Det var riktigt spännande att redan från början få en inblick bland alvhoven (mest Sommarhovet) för det ger en förståelse när man i andra boken får se Vinterhovet istället, och i tredje boken då man får en närmare inblick i Järnhovet. 

Järnprinsessan (eng. The Iron Daughter)

Här har vi en bok som lider av andra-boken-syndromet, det är en relativt vanligt tillstånd inom YA-böcker, speciellt paranormal romance. Oftast är det en total nedgång av en huvudkaraktärens personlighet, men som tur är gäller det typ bara de hundra första sidorna i just den här boken. För sedan så tar handlingen fart och det blir twist på twist. Förutsägbarheten är väldigt låg oavsett bok i serien - vilket är något jag bara avgudar med dem! 
Men trots boken början, så slutade det med att jag ändå älskade den! Kagawa kan skriva en spännande bok trots vissa dåliga avsnitt, men dessa överskyggas av alla andra fantastiska händelser. 

Järndrottningen (eng. The Iron Queen)

Tredje och sista boken i originalserien, men sista boken som man får följa Meghans PoV. Av alla böckerna så var denna min absoluta favorit! Den var spännande, rolig och utvecklande med ett slut som får en att vilja riva ner hus med sina bara händer. 
När man har läst böckerna direkt på rad så kan man verkligen se vilken utveckling vissa karaktärer har. Man lär känna dem på ett sätt i första boken, men det förändras långsamt under de sista böckerna tills deras forna jag:n hamnar i skuggan. 

Om ni fortfarande inte har plockat upp dessa böcker, så uppmanar jag er verkligen att göra det! 

The Lost Prince - Julie Kagawa

The Lost Prince (The Iron Fey: Call of the Forgotten) av Julie Kagawa
Goodreads

Genre: urban fantasy, YA
Sidantal: 379
År: 2012

Handling
Don’t look at Them. Never let Them know you can see Them.

That is Ethan Chase’s unbreakable rule. Until the fey he avoids at all costs—including his reputation—begin to disappear, and Ethan is attacked. Now he must change the rules to protect his family. To save a girl he never thought he’d dare to fall for.

Ethan thought he had protected himself from his older sister’s world—the land of Faery. His previous time in the Iron Realm left him with nothing but fear and disgust for the world Meghan Chase has made her home, a land of myth and talking cats, of magic and seductive enemies. But when destiny comes for Ethan, there is no escape from a danger long, long forgotten.

Bedömning & Tankar
(Innehåller spoilers!)

En av årets mest efterlängtade böcker äntligen läst! Och Kagawa fortsätter med berättelserna om felandet Nevernever!

Jag tycker att handlingen var väldigt bra, och utvecklingen av Ethan från liten pojke till tonåring var väldigt trovärdig. Han har gått igenom massor av saker som har gjort att han har lärt sig att hålla avstånd till andra personer, men innerst inne är han fortfarande samma Ethan som bryr sig om andra och inte kan låta bli att hjälpa dem han kan. 

Utan att avslöja för mycket för er som inte har läst boken, så tas det upp en massa lösa trådar från de andra böckerna i Iron Fey-serien. Dock går det inte att säga något stort, men ni som har läst The Iron Knight kanske förstår vilka Ethan står emot från serien namn: Call of the Forgotten. 

Kierran påminner mig lite grann om Puck, någon som inte alltid följer reglerna utan gör lite som han själv vill. Jag gillade honom jättemycket i början, men vacklade senare vid slutet - kunde inte ens fatta vad han gjorde där! Känner mig ungefär som Ethan, när han fick reda på det. Helt otrovärdig just nu, men man får väl reda på mer längre fram.

Kagawa är bra på att inte upprepa det hon har skrivit om förut. Som t ex triangeldrama har hon bara använt i böckerna om Meghan, Puck och Ash, i hennes bok The Immortal Rules handlar det mer om ansträngande förhållanden mellan Allison och Zeke, och i The Lost Prince så är Ethan och Kenzie iallafall båda människor som måste möta sina egna vardagsproblem tillsammans med bekymmerna som finns i Nevernever. Det är väldigt roligt att läsa olika händelser och sammanhang av en och samma författare. 

Trots att jag gillade boken jättemycket, kändes den lite som en inledning. Slutet hade inte en wow-känslan som man får när en bok slutar, utan en mer måste-ha-nästa-bok-annars-kommer-jag-att-döda-någon-känsla. Den var otroligt beroendeframkallande!

Favoritkaraktär: Kenzie
Bästa del/scen: Maryland
Citat: "Honestly, why do boys always think they know what´s best for us? Why can´t they just talk?"
"I´ve often wondered the same, darling," Leanansidhe signed. "It´s one of the mysteries of the universe, trust me." - Kenzie och Leanansidhe

Andra delar i serien:

1. The Lost Prince

2. The Iron Traitor

3. The Iron Warrior

The Iron Legends - Julie Kagawa

Titel: The Iron Legends

Författare: Julie Kagawa

Serie: The Iron Fey #1.5, 3.5, 4.5

Sidantal: 304

Förlag: Harlequin Teen

År: 2012

Omläsning: nej

Övriga fakta:

Första boken, The Lost Prince, i spin-off serien kommer ut 23 oktober i år!

Handling (från Goodreads)

Dangerous faeries. Heartbreaking romance. Thrilling action and limitless adventure. The world of the fey has never been so powerful. This collection includes three novellas set in the world of the Iron Fey plus the Guide to the Iron Fey with exclusive information about Julie Kagawa's unforgettable world of Faery.

Bedömning

Min reaktion när jag öppnade mitt paket från Bokus, OMGOMGOMGOMG... Har längtat så efter att få läsa The Iron Legends och äntligen kom det hem till mig!

Men tillbaka till verkligheten nu!
Obs, om det är någon som inte har läst böckerna i serien eller inte vill ha spoilers för The Lost Prince, sluta läsa nu!

Winter´s Passage (1,5)
Jag tror att om man ska läsa serien från början ska man inte vänta med att läsa dessa noveller tills efter. Det var ju ett tag sedan som jag läste de första böckerna, men att läsa denna novell kändes lite som deja vu av "The Iron Daugther". Just denna berättelse handlar om hur Meghan håller sitt löfte till Ash som hon gav i "The Iron King", så egentligen det ganska ologiskt av mig att känna på det viset, men ändå så gör jag det. Utöver det så var det en väldigt bra sammankoppling mellan den första och andra boken, mycket spänning och karaktärsuppbyggande. 

Summer´s Crossing (3,5)
Skriven från Pucks perspektiv var denna novell den roligaste att läsa av dem alla! Jag bara älskar hans personlighet, och Kagawa har lyckats väldigt bra med hans tankar. Det var verkligen den Puck som jag hade föreställt mig och jag blev inte det minsta besviken! Den här novellen bevisar bara vilken underbar och smart person han verkligen är. I 'Summer´s Crossing' är Ash tvungen att hålla sitt löfte till Meghan (mycket löften i de här böckerna), och då hjälper Puck honom med att hitta en viss hårboll, eller Grimalkin som han också heter. Historien var väldigt underhållande och mycket bra skriven!

Iron´s Prophecy (4,5)
Som en introdution till 'The Lost Prince' som kommer ut om mindre än en månad, är 'Iron´s Prophecy' åter skriven i Meghans perspektiv. Av alla novellerna var denna den mest allvarliga, med hela världens undergång och allt. Men stämningen lättas så klart upp med bland annat Pucks härliga kommentarer och Grims kattiga attityd. Dock kändes den väldigt kort, men det var nog egentligen meningen nu när jag tänker efter, dock hände det så mycket som spin-offen kommer att begrunda sig på att den är värd att läsa.  

Nu gäller det bara att se fram emot 'The Lost Prince' som kommer ut om bara några veckor nu, kan inte vänta! 

Favoritkaraktär: Puck, utan tvekan!

Bästa scen: Summer´s Crossing

Citat: "So, it's the ever so popular Firstborn Child of Doom prophecy, huh, ice-boy? How very cliché. Why can't it ever be the third nephew twice removed who's fated to destroy the world?" - Puck

Betyg

Handling 5/5

Omslag 4/5

Har beställt hem bokboxen med alla de fyra första böckerna. När jag väl har läst dem ska jag skriva recensioner på dem också, men fram tills dess - Glad Läsning!