Onyx - Jennifer L. Armentrout

Onyx (Lux #2) av Jennifer L. Armentrout
Goodreads

Genre: science fiction, romance, YA
Sidantal: 366
År: 2012

Handling
Being connected to Daemon Black sucks…

Thanks to his alien mojo, Daemon’s determined to prove what he feels for me is more than a product of our bizarro connection. So I’ve sworn him off, even though he’s running more hot than cold these days. But we’ve got bigger problems.

Something worse than the Arum has come to town…

The Department of Defense are here. If they ever find out what Daemon can do and that we're linked, I’m a goner. So is he. And there's this new boy in school who’s got a secret of his own. He knows what’s happened to me and he can help, but to do so, I have to lie to Daemon and stay away from him. Like that's possible. Against all common sense, I'm falling for Daemon. Hard.

But then everything changes…

I’ve seen someone who shouldn’t be alive. And I have to tell Daemon, even though I know he’s never going to stop searching until he gets the truth. What happened to his brother? Who betrayed him? And what does the DOD want from them—from me?

No one is who they seem. And not everyone will survive the lies…

Bedömning & Tankar
Suck, vilken underbar serie. Har sträckläst alla böckerna i serien och de blir bara bättre och bättre!

Det finns så mycket att älska med Onyx. För mig är det främst karaktärerna som lockar mest, och sedan är det Katys berättarröst. Även om själva konceptet med serien kan vara ganska vanligt med aliens som kommer till jorden, så har Armentrout lyckas skapa något unikt som sticker ut!

Med alla böcker som man läser finns det alltid saker man fastnar för och inte, karaktärer man känner sig dragen till och dem som man bara kastar åt sidan. Och så finns det läsare som inte störs eller fastnar för något, dem som helt enkelt är neutrala till det hela. Jag känner alltid något av dessa alternativ, och för det mesta älskade jag handlingen. Det händer hela tiden någonting och man märker att det sker en utveckling av alla karaktärerna, speciellt Katy och Daemon. 

Daemon. OMG! "fangirl-skriker" Jag skulle kunna fortsätta skriva liknande uttryck, men det skulle nog bli jobbigt i längden och ni fattar säkert vad jag menar. Det är bara så jättesvårt att beskriva Daemon i ord, för när man säger en sak så finns det alltid en annan sida av honom man inte får med. Han kan vara jobbig i en sekund bara för att vara så rar i nästa. 

Även andra boken i serien får 5 stjärnor från mig, med ett plus i kanten (som inte syns). Men allvarligt, om ni inte redan har läst dessa böcker så tycker jag att ni ska göra det. De är helt klart för underbara! Och nästa bok kommer ut om bara ett halvår! Yay! Man slipper vänta minst ett år på nästa, bara det gör ju serien läsvärd. <3

Favoritkaraktär: Daemon
Bästa del/scen: Spoilers [När Katy och Daemon spelar in BookHaul-video] Jätterolig!

Citat
“Cookie?" he offered, holding a cookie full of chocolate chips.
Upset tummy or not, there was no way I could refuse that. "Sure."
His lips tipped up one side and he leaned toward me, his mouth inches from mine. "Come and get it."
Come and get...? Daemon placed half the cookie between those full, totally kissable lips.
Oh, holy alien babies everywhere...”

“Your mail could've waited." Daemon followed me into the kitchen. "What is it? Just books?"
Grabbing the OJ from the fridge, I sighed. People who didn't heart books didn't understand.”

“Jesus.” Blake rubbed his throat. “You have anger management problems. Its like a disease.”
“There’s a cure and it’s called kicking your ass.”