Hex Hall - Rachel Hawkins (serie-recension)

VARNING: Den här recensionen innehåller spoilers, eftersom det är omöjligt att skriva en recension om den här serien utan att avslöja en del. Så för er som inte har läst färdigt serien, eller ni som planerar att läsa den i framtiden, 

Hex Hall av Rachel Hawkins

På ungefär en månad läste jag ut hela Hex Hall-serien, med andra böcker mellan alla delarna. Det måste nästan vara det snabbaste jag har läst ut en hel serie, men det är inget jag klagar på. Hex Hall, Demon Glass och Spell Bound är alla väldigt bra och lättslukade böcker som går snabbt att läsa. 

Böckerna handlar om Sophie Mercer som är en häxa och tonåring, och som i de flesta fall verkar detta inte vara en bra kombination. För direkt i första boken skickas Sophie till Hex Hall (eller Hecate Hall, som det egentligen heter) på grund av en trollformel som gick fel och kommer väl där för första gången i kontakt med andra som hon. Häxor, häxmästare/trollkarlar, feer, varulvar, skepnadsskiftare, vampyrer... ja hela kalaset! Men allt är inte som det verkar på skolan, och det är därifrån hela handlingen tar fart genom alla böckerna. 

Innan jag började läsa Hex Hall hade jag läst en massa recensioner som hyllade böckerna. Självklart väckte detta min nyfikenhet, för vilken typ av böcker kan skapa så stor hysteri? Så jag lånade första boken från biblioteket och tänkte det här kommer säkert att bli totalt fiasko. (Har något av en pessimistisk sida mot alla populära böcker, vet inte direkt varför. Slutar alltid med att jag älskar dem i alla fall) Men jag blev verkligen överraskad, för från redan första kapitlet var jag fast. Jag älskade Sophies berättarröst, hela konceptet med en skola för magiska varelser, och all den kärlek, hat och vänskap som finns mellan alla karaktärerna som gör dem oemotståndliga! 

Sophie är som en härlig och uppfriskande vind med hennes härliga kommentarer som går åt alla håll. Det spelar inte någon roll vilken situation hon befinner sig i, hon kan alltid knäcka fram en sarkastiskt kommentar. Det är på grund av hennes berättarröst som gjorde att jag gillade böcker så mycket som jag gjorde!

Archer Cross har en sarkasm som kan mäta sig mot Sophies och det är från dessa två underbara karaktärer som de flesta skratten lockas fram av. Jag bara älskade att läsa hur de hela tiden skickade kommentarerna mellan varandra, vilket de gör nästan hela tiden. Antalet allvarliga samtal de hade kan jag nog räkna på bara ena handen, för det slutade oftast med att de återgick till gamla vanor igen. 

“Archer Cross, resident bad boy and total heartthrob. Warlock. Every girl here is at least, like, half in love with him. Crushing on Archer Cross might as well be a class.” 

Fast Archer är verkligen inte en perfekt kille, men han är spännande och rolig. Vilket i mina ögon väger upp för att inte vara perfekt! 

“I was literally seeing stars, and every ragged breath I took felt like I was trying to breathe through broken glass. On the upside,my crush on Archer was totally gone. Over. Once a boy has slammed his kneecap into your rib cage, I think any romantic feelings should naturally go the way of the ghost.”  

Jenna är den enda eleven på Hex Hall som är vampyr, och Sophies rumskamrat. Utöver att hennes besatthet av rosa skrämde mig lite, så gillade jag henne. Hennes personlighet skiner, och man märker verkligen att hon har varit med om mycket och att hon ärligt bryr sig om sina vänner. Hon är en sån person som jag mycket väl kunde vara bästa vän med!

Utöver dessa personer som nämns ovan är jag ganska likgiltig för resten av alla karaktärer. Jag tyckte att det var intressant att läsa om Sophies föräldrar, och hur komplicerad hennes familjehistoria egentligen är. Och tro mig, den är riktigt komplicerad! 

Nu när jag läser igenom det jag har skrivit och tänker på det, så är ingen av Hawkins karaktärer ensidig. De är mera tredimensionella med deras bakgrunder, nutida problem och framtidsplaner. Ingen av dem är så enkel som de först kan verka.  

“Dad was at his desk when I opened the door, doing what all British people do when they're freaked out: drinking tea.”

“It sucks that we miss people like that. You think you've accepted that someone is out of your life, that you've grieved and it's over, and then bam. One little thing, and you feel like you've lost that person all over again.”

“Whoa, I'm your girlfriend now?"
Archer shrugged. "We've tried to kill each other, fought ghouls, and kissed a lot. I'm pretty sure we're married in some cultures.” 

“Must be weird for you, having your mom here."
"Weird for me, weird for her, probably weird for you since you had to give up your swinging bachelor pad."
"Mrs. Casnoff let me install my heart-shaped Jacuzzi in my new dorm room."
"Cal," I said with mock astonishment, "did you just make a joke?"
"Maybe.”

Av alla böckerna så var den andra boken, Demon Glass, min favorit. För det första var det den som hade mest spänning, och för det andra var hela slutet så underbart! Det kändes som om allt hopp var ute för Sophie, Archer och alla de andra. Men sedan, BOOM!, cliffhanger. Sedan måste man verkligen bara plocka upp nästa bok, så ett tips kan vara att ha hela serien hemma innan ni börjar att läsa dem. 

Så ja, det märks kanske att jag älskade den här serien. Den är en av mina absoluta favoritserier nu, och även om det fanns vissa saker jag blev besviken på så vägde andra saker upp det. Och nu när en spin-off serie är på väg, fast med Izzy i huvudrollen istället för Sophie, så hoppas jag att jag kommer älska den också!


Betyg

Hex Hall: 4/5 stjärnor

Demon Glass: 5/5 stjärnor

Spell Bound: 4/5 stjärnor