torsdag 21 februari 2013

2 x Minirec: Liemannen förlorade min själ

“So,would you say I’m closer to a zombie or a vampire? I gotta know—are my parts going to rot and fall off, or am I forever frozen in youthful perfection?”

My Soul to Lose (Soul Screamers #0.5) av Rachel Vincent

Om det är en sak som Vincent verkligen kan lyckas med, så är det att skriva om väldigt realistiska och känslomässiga situationer. Flera gånger var jag tvungen att stänga boken för att det kändes så verkligt, som om det var jag och inte Kaylee som upplevde allt. Och med tanke på att handlingen utspelar sig under tiden Kaylee är på psykvården, är det inte så glädjesamma känslor.

När jag jämför med hur Kaylee är från här novellen till de sista böckerna, förundras jag över hur mycket hon har utvecklats. Hon har verkligen en stark karaktärsstyrka och klarar av det mesta som kastas i hennes väg, och jag förstår inte hur hon kan stå ut med allt. Själv skulle jag nog kanske bara klara av hälften som hon gör, resten av gångerna skulle jag nog bara dö - med tanke på att jag bara är människa och inte Bean Sidhe.  

För er som inte har påbörjat eller bara läst någon bok i serien, så rekommenderar jag er att läsa den här först! Den ger ett mer perspektiv på olika händelser och personer man möter, vilket kanske är att föredra om man inte vill bli förvirrad eller frustrerad. Och för er som redan har kommit en bra bit in i serien, läs den här också! Inga direkta överraskningar i innehållet, men det kan ändå ge en inblick i hur Kaylee var innan hon fick reda på sanningen om sig själv i My Soul to Take.

Betyg: 4/5 stjärnor


Reaper (Soul Screamers #3.5) av Rachel Vincent

Jag undrar, är det någon som har missat att jag verkligen avgudar Tod? I typ varje bok har han eller Kaylee varit min absoluta favoritkaraktär, så denna novell var ju något av en gudagåva från himlen enligt mig!

Precis som My Soul to Lose så utspelar sig Reaper innan händelserna i första boken, alltså innan Tod blev en reaper. Och den är bara vidare bevis på hur fantastisk och awesome person han verkligen är! Den är full av hans härliga humor, och jag gillade verkligen många av scenerna. De hade så mycket mening och känslor att jag blev tårögd flera gånger. 

Även om Reaper inte bidrar mycket av händelser till serien, så ger den ett annat ljus på Tod än vad man ser i böckerna. Vi får möta människan Tod, brodern Tod, döda Tod, reapern Tod osv. jag kan fortsätta men det skulle säkert spoila en hel del då. Det som verkligen överraskade mig när jag läste, var hur Tod faktiskt dog. Den twisten var lite svår att förutse och det var nog den bästa avsnittet av hela novellen! 

Reaper är en väldigt känslomässig och innehållsrik novell, som jag rekommenderar till alla att läsa - speciellt Tod-fans. Det enda problemet jag hade med den var att den var alldeles för kort!

Betyg: 5/5 stjärnor

“Uh, yeah, I do. The scythe was a little tricky at first, but—much like golf—turns out it’s all in the swing.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar