Serie: Hercule Poirot #18
Sidantal: 359
Utgiven: 2015 (1937)
Språk: Svenska
Betyg: 4/5 stjärnor
Då var min andra Agatha Christie bok utläst, och vad har jag kommit fram till? Jo, jag har kommit fram till att jag helt klart vill läsa allt fler av hennes böcker!!
Det är helt otroligt vilken känsla jag fick av att läsa Döden på Nilen! Hela mysteriet och upplägget av handlingen är helt enkelt för bra, och väldigt annorlunda mot förra boken jag läste av henne, vilket var Badortsmysteriet. Här är det en tredje-persons perspektiv som berättar historien från flera olika karaktärer och jag fick verkligen lära känna karaktärerna innan själva mysteriet tog plats.
Jag gillar hur karaktärernas personligheter har flera lager och att man blev överraskad av dem gång på gång. I stort sett alla hade motiv att begå mordet i boken och, som jag redan har nämnt några gånger nu, så blev jag totalt blåst av upplösningen! Inga som helst förklaringar finns med förrän i slutet (utöver Poirots anmärkningar) och då brukar det alltid komma sådana förklaringar som verkar helt uppenbara att man känner sig lite dum.
Karaktärsmässigt så tycker jag om de flesta i sällskapet på båten är helt okej. Jag har några favoriter och några jag hade lite problem att komma överens med, men de bidrog alla med sin del av berättelsen och det gjorde den bra.
Jag förutser att jag i framtiden kommer läsa flera stycken av Christies böcker, inte bara dem om Hercule Poirot utan även Miss Marple och hennes andra böcker.
Det bästa med boken: karaktärerna och mordet!
Vad jag blev besviken på: spoilers [det relativt lyckliga slutet.]
Tack till Bookmark Förlag för recensionsexemplaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar