Cursed - Jennifer L. Armentrout

Cursed av Jennifer L. Armentrout
Goodreads

Genre: science fiction, romance, YA
Sidantal: 304
År: 2012

Handling
Dying sucks--and high school senior Ember McWilliams knows firsthand. After a fatal car accident, her gifted little sister brought her back. Now anything Ember touches dies. And that, well, really blows.

Ember operates on a no-touch policy with all living things--including boys. When Hayden Cromwell shows up, quoting Oscar Wilde and claiming her curse is a gift, she thinks he’s a crazed cutie. But when he tells her he can help control it, she’s more than interested. There’s just one catch: Ember has to trust Hayden's adopted father, a man she's sure has sinister reasons for collecting children whose abilities even weird her out. However, she’s willing to do anything to hold her sister's hand again. And hell, she'd also like to be able to kiss Hayden. Who wouldn't?

But when Ember learns the accident that turned her into a freak may not've been an accident at all, she’s not sure who to trust. Someone wanted her dead, and the closer she gets to the truth, the closer she is to losing not only her heart, but her life. For real this time.

Bedömning & Tankar
Det kan inte ha undgått någon som har följt mig ett tag att jag nästan är helt beroende av Armentrouts böcker. Hennes bok Obsidian var en av mina stora favoriter förra året, och sedan dess har jag nästan läst alla hennes YA-böcker (förutom böckerna i Conventant-serien) och inte en enda gång har jag blivit besviken!

Tänk, X-men möter mysteriebok och då har ni en bra föreställning av hur handlingen i boken utspelar sig. Ember är tjejen som dog och återuppstod, och som efter har kraften att döda allt hon rör. Bara hennes krafter gör ju handlingen extra spännande, och det fick mig också att tänka (men mer om det längre ner).

Även om handlingen i Cursed inte är jätteoriginel, så skriver Armentrout på ett sådant sätt att man inte kan låta bli att ryckas med i handlingen och verkligen känna spänningen i kroppen. Jag satt som på nålar medan jag försökte lista ut mysteriet, men jag var inte ens i närheten av det som verkligen hände i slutet! Blev totalt överraskad av den twisten, såg den inte alls!

Jag gillade verkligen Ember - trots all press hon har på sig, så sätter hon sin systers lycka framför sin egen, samtidigt som hon försöker lista ut både hennes systers och sin egen framtid i den situation de har hamnat i. Bara det att hon tog hand om sin familj efter att hon "dog" tycker jag är helt otroligt! Och i mina ögon är Ember en väldigt beundransvärd karaktär. Dock fastnade jag inte så mycket för hennes kärleksintresse, Hayden. Han var väl helt okej, men var den typiska killen som man kan läsa om i vilken ungdomsbok som helst. 

Tänk hur det skulle vara att inte kunna röra någon överhuvudtaget? Och om du gör det, hur känns det då att veta att man är orsaken till dennes död? Det skulle kunna vara så oskyldigt som att bara stöta in i någon, eller krama någon i ens familj eller någon av sina vänner. Hålla händer, smekningar, kramar, eller någon annan kroppkontakt är helt avskuren från en - hur skulle det egentligen påverka en? Jag tycker Armentrout har lyckts väldigt bra med att gestalta Ember på det viset att hon kräver mänsklig kontakt och spoiler! [när hon faktiskt kan röra någon] så är hon lite självisk och vill bevara det. Helt logisk enligt mig!

Om ni ännu inte har provat en bok av Armentrout, så tycker jag att ni ska göra det. För hon har ett speciellt sätt att skriva på som gör att man dras in i all spänning och som gör att det blir en väldigt minnesvärd läsning.

Favoritkaraktär: Ember
Bästa del/scen: Slutet

Citat
“I admitted. If I was going to hallucinate, then at least it was some hot dude instead of something gross.” 

“My brain must have felt sorry for me, so it’d created the only type of guy I could touch—a fantasy one.” 

“You can hate me forever, but it won’t change how I feel.”