Då har jag avslutat första temaläsningen!
JIPPI!!
Från början av Mars hade jag tänkt läsa 7 olika böcker inom temat faeries. Men det gick inte riktigt som planerat, så jag började med temaböcker ganska sent - närmare sagt omkring 2 veckor innan månaden var över. (Snacka om att jag fokuserad...) Men, men, bättre sent än aldrig! Jag läste i alla fall 5 av böckerna (efter att ha sträckläst typ 4 stycken den sista veckan...) och det har gjort att jag tänker minska antalet till April.
Nu tänker ni säkert "men kom till saken", och det har ni rätt i (jag bara babblar som vanligt). Och för att komma till till saken så gick temaläsningen ganska bra, det var bara en bok som inte riktigt passade mig men de andra gick över förväntan! Jag trodde inte att faerie-böcker kunde vara så spännande egentligen!
Den boken jag startade med var Wings av Aprilynne Pike, efter den gick jag över till Glimmerglass av Jenna Black och jag avslutade månaden med de tre första böckerna i den svenska översättningen av The Iron Fey serien av Julie Kagawa.
Har gjort små texter om vad jag tyckte om böckerna och deras handling, jämför även de olika typer av Faeries de innehåller. Så förbered er för lite spoilers, men försöker att ge er en stor bild av världen istället för handlingen i den frågan.
Wings är en bok som verkligen påminner om en riktigt fairytale i början, men efter ungefär halva boken blev tonen lite allvarliga och det var faktiskt ganska bra. För jag vet inte om jag skulle ha fortsatt läsa den, om inte något nytt hände.
Och för att komma till själva alverna (läs faeries) så tyckte jag att Pike har lyckats göra ett väldigt häftigt koncept. Det är så att varje faeri födds under olika årstider och det är därifrån som deras krafter och förmågor grundar sig i. Till exempel så ska de som är födda under vintern vara bland de starkaste och därigenom även ledare för alla andra faeries, medan våren ska vara den svagaste (kommer inte ihåg om de hade någon speciell plats i samhället, men det har de säkert minns bara inte vilken). Jag tyckte detta var väldigt fräscht att läsa om, för jag har aldrig hört om något liknande.
Jag gav Wings 4/5 stjärnor.
Glimmerglass var boken jag gav upp efter ca 150 sidor, för jag kom aldrig in i handlingen och av det jag läste så handlade det mest om politik, politik och mer politik. Vilket jag tycker är ganska tråkigt, för det kändes som om den kunde ha varit bättre! Jag kanske kommer att läsa prova den igen om något år, men just nu är jag inte så frestad.
Jag vet inte om jag uppfattade det rätt, men av det lilla jag
läste av den, så uppfattade jag världen som om faeries och människor lever
tillsammans. Men Avalon (landet/staden) är endast för faeries. Jag tyckte det var lite häftigt att de hade en sådan
där säkerhetskontroll som man måste gå igenom för att ens komma in, för människor får inte gå in i staden. Det var lite som om de båda världarna överlappade varandra och existerade på samma ställe hela tiden, vilket också var ganska häftigt. Men det var bara världen, alla faeries var typ bara intresserad av politiken, och därav ointressanta för mig.
Jag gav Glimmerglass 1/5 stjärnor.
Jag har tidigare läst denna serie fast på engelska (över ett år sedan) och eftersom jag inte har något emot omläsningar så testade jag att läsa dem på svenska. Och jag kan säga att jag bara ÄLSKAR dem! Kagawa är en sådan kreativ författare, det finns alltid något nytt att upptäcka i hennes böcker och karaktärerna är så underbara att jag bara vill krama dem allihopa!
Alverna bor i landet Aldrig, eller Nevernever
som det heter på engelska, och är ett stort och fantastiskt ställe med massor
av olika ställen. I början av första boken (Järnkonungen) så får man veta att Aldrig styrs av två hov - Sommar & Vinter, eller de Saliga och de Osaliga. Detta är ju inte direkt något nytt inom faerie-berättelser, man får ju ofta läsa om de olika hoven som styr sina undersåtar och som ger sig ut på jakt osv. men det är där Kagawa tar ett steg längre och skapar Järnhovet. Bakhistorian är att med tiden har landet Aldrig förändrats tillsammans med den
moderna teknologin, vilket resulterade i att Järnhovet bildades. Kagawa lyckas verkligen väva samman tecknolgi och sagor väldigt bra och sparar något helt nytt och spännande. Jag älskar hennes böcker och kan läsa om dem hur många gånger som helst!
Jag gav alla böcker 5/5 stjärnor.
Men ett lästema är inte något utan en vinnare och den absolut bästa boken den här månaden var:
Som jag nämnde i det första stycket så läste jag nästan alla böcker i temat, och de jag inte hann med var:
Jag ska försöka hinna läsa dessa nu i April så att de inte bara står i bokhyllan hur länge som helst. Har redan börjar på Järnriddaren, och jag gillar verkligen att läsa från Ash PoV. Han är så dyster!
Nästa tema är:
VUXENBÖCKER
Jag har under ett längre tag nu velat utöka både bloggens och mina egna vyer inom bokvärlden. Jag började nyligen på seriealbum, vilket är ett helt nytt koncept för mig, och det har jag fastnat väldigt mycket för nu. Så jag tänkte liksom "varför inte ta ett steg längre ut i världen?" och det var då jag tänkte att jag knappt har läst några vuxenböcker alls sedan jag startade bloggen. Jag kanske har läst 5-6 vuxenböcker sedan bloggen skapades, vilket är väldigt lite för mig egentligen. Men nu har jag upptäckt så många bra ungdomsböcker så alla andra har liksom glidit undan, men det ska bli ändring på!
För April tänker jag sänka antalet böcker till 5 stycken, och de böckerna kommer att bli...
- De Ickesynliga av Fredrik Härén
- Wicked Nights av Gena Showalter
- The Iron Duke av Meljean Brook
- Den Förlorade Symbolen av Dan Brown
- Moon Called av Patricia Briggs
Blev lite blandat svenska och engelska, paranormal och contemporary, men alla dessa är i alla fall inte ungdoms- eller new adult böcker (fast vet inte riktigt med De Ickesynliga. Har inte sett om den ska vara en YA eller vuxenbok, men eftersom de flesta inte klassar den som det, så får den räknas som vuxen just nu). Hoppas detta tema går bättre än förra!
Ska jag satsa på videoinlägg istället för textinlägg när det gäller temaläsningen?
