Avengers Arena

Det kanske inte märks så mycket här på bloggen men jag är egentligen ett stort Marvel och DC Comics fan. Jag har uppvuxen med deras berättelser om hjältar och skurkar och även om jag inte har varit aktiv med mitt intresse de senaste åren, känner jag nu att jag vill utforska den världen mer - fast genom seriealbum den här gången.

Avengers Arena av Dennis Hopeless m.fl. är en serie på tre volymer som handlar om när 16 ungdomar från olika serier från Marvel blir bortförda och hamnar mitt på en isolerad ö. Där ställs de mot varandra i en kamp om överlevnad. Tänk er helt enkelt ett Hungerspel med ungdomar med superkrafter. 

Behöver jag säga något annat än att jag älskade den här serien?! Jag läste ut den under en dag (hallelujah för serier!) och jag kunde bokstavligen inte sluta läsa den. Handlingen och spänningen drev mig hela tiden framåt.

Det var dock en grej jag inte fastnade så mycket för. Eller snarare en viss karaktär som bara gick mig på nerverna. Jag började seriöst tänka att just den här karaktären var där bara för att irritera mig och förstöra alla mina hopp och drömmar för mina favoritkaraktärer. De andra karaktärerna däremot fastnade jag snabbt för (de flesta i alla fall - några tog lite längre tid) och kände verkligen med i alla deras för- och motgånger. 

Det finns många referenser till andra serier från Marvel med i handlingen, vilket är ganska oundvikligt då de är 16 tonåringar från olika serier med. Men trots det har jag inga större problem att hänga med i handlingen. Det hjälpte dock att flera karaktärers bakhistoria fanns med.

Min favoritkaraktär i serien var nog Death Locket och Cammi, av helt olika anledningar. Death Locket heter egentligen Rebecca Ryker och är en typ av cyborg. Jag blev väldigt rörd när jag läste hennes historia och hur hennes karaktär utvecklades i Murder World (som den isolerande ön kallas). Hon klär sig dessutom i en tröja/pyjamas med en panda på framsidan - hur kan någon inte älska henne?
   Cammi skulle jag säga är Rebeccas motsats. Hon är tuff och vet hur hon ska ta hand om sig själv. Men samtidigt såg jag glimtar av andra sidor hos henne och det är på grund av dem som jag gärna vill veta mer om henne. 

Avengers Arena är gjord helt i färg och illustrationerna är to die for. Ibland var jag tvungen att stanna upp i läsningen bara för att titta på alla bilder. Jag fastnade också för hur illustratören ritade fightscener. Det var lätt att hänga med och ibland var det nästan som om bilderna spelades upp som en film i mina tankar.

Efter att ha läst Avengers Arena är jag otroligt ivrig att läsa fler serier från Marvel (och DC Comics också). Älskar all spänning och drama! Rekommenderas varmt!